Blogg

Mödrahemmet

Huset uppfördes 1914 av handlande J.LAndersson och byggmästare V. Jonsson. För ritningarna stod den i Borås mycket välbekante arkitekten Lars Kellman. Stilmässigt tillhör huset närmast den så kallade nationalromantiken, men visar också upp drag av en kvardröjande jugendsstil. Byggnaden har bland annat varit ett hem för ogifta mödrar i Borås. Svenska Stiftelsen för Frälsningsarmen startade 1943 sitt hem för ogifta mödrar på Brodal som under 1940-1960-talet var ett stort bostadsområde i direkt anslutning till Borås centralstation. Efter sanering och bränder jämnades området med marken men några gamla ståndsmässiga byggnader blev kvar. Huset revs 2009 för att lämna plats till Gina Tricot eller mörkret som många kallar denna byggnad. Det är just hemmet för de ogifta mödrarna som blir det nästsista huset som rivs på Brodal det sista huset revs 2017.

Foto Roland Gran

En första större ombyggnad gjordes 1943 av Svenska stiftelsen för frälsningsarmen som hade köpt huset för 130 000 kronor året innan. Grundplåten till hemmet lämnades av direktör Ernst Claesson med maka i Uddebo. Resterande delar anslogs av Borås stad samt andra enskilda industrimän i staden. Den 19 november 1943 invigdes Frälsningsarmens ”Hem för ogifta mödrar” av landshövding V. Lundvik. Det innehöll då 20 gäst- och personalrum, två barnkammare samt dagrum, matsal, badrum, skötrum samt kök och wc. Hemmet kunde ta emot 37 mödrar med ett barn vardera. Huset har skiftande hyresgäster, senast hade Borås stads socialkontor huset för fältassisterna och ungdomsmottagningen Cedern. På mödrahemmet skulle ensamstående mödrar få bo med sina barn efter förlossningen och även sedan de återhämtat sig och börjat arbeta igen. Nästan alla de inackorderade mödrarna, 27 till antalet vid invigningen, hade förvärvsarbete. De betalade 21 kronor i veckan för sig och sitt barn. I den summan ingick också läkarvård. Barnen togs omhand av utbildad personal, medan mödrarna arbetade. När de var lediga såg de själva efter sitt barn.

Vid invigningsdags den 19 november 1943 trängdes ett hundratal personer i hemmets matsal och samlingsrum. Där var landshövding Vilhelm Lundvik, borgmästare C.A. Skoog, stadsfullmäktiges vice ordförande Hjalmar Spjuth, andra fullmäktigeledamöter och representanter för kommunen. Naturligtvis var också olika befattningshavare inom frälsningsarmen på plats med kommendör Karl Larsson i spetsen. Där syntes präster och socialvårdare, industrifolk och köpmän, allt enligt Borås Tidning. Om mödrarna och deras barn var närvarande berättas inte. Invigningshögtidligheten började med psalmsång och bön, varefter överste Boije af Gennäs hälsade välkommen och kommendör Larsson redogjorde för hemmets tillkomst. Doktor Bertil Söderling, hemmets läkare, gratulerade Borås ”å de barnavårdande organens vägnar” Överstarna Georg Nilsson och Lennart Stenberg tackade alla som var och en på sitt sätt bidragit till mödrahemmets tillkomst. Särskilt vände sig överste Stenberg till fru T hyra Claesson med ett tack för den storslagna gåvan på 60 000 kronor.

Foto Roland Gran

I dag ser platsen ut så här och det är ingen imponerande syn måste jag säga och som jag skrev tidigare så kallas det för mörkret av många eftersom när man kommer från Göteborg så är det denna koloss man ser. Innan kunde man se lite av Borås och bland annat kyrkan men inte nu längre.