Blogg

Bredareds Kyrka

De så kallade Karl Johans-kyrkorna är vanligen uppförda av sten i våra bygder, ett byggnadsmaterial som det alltid funnits god tillgång till och dessutom är det mest tidsbeständiga som finns. Det hade våra förfäder kunnat konstatera genom medeltidskyrkornas oföränderlighet under århundradena. Och av sten byggde man även Bredareds kyrka år 1834, det rundvälvda innertaket är av trä och hela interiören präglas av en lugn och fin färgton. Senaste renoveringen utfördes 1951-52, samtliga fönster har antikglas. Altartavlans mittmotiv föreställer Jesu himmelsfärd och predikstolen har den typiska förnäma 1700-talsstilen. Dopskålen är av mässing med ornament av bladslingor samt på kanten av skålen en moder som låter döpa sitt barn. I koret står en stilig klocka i synnerlig trevlig modell tillverkad av en församlingsbo och skänkt till kyrkan. På pendelskivan finns denna inskription: O.A. Larsson, Hjortberg 1931. En ovanlig sak kan man lägga märke till i koret. En gammal kyrkstöt har blivit tre meter hög ljusstake. Men en ännu mera värdeful klenod finns på altaret, nämligen ett krucifix av Jesus som korsfäst, en sydeuropeisk brännförgyllning av slutet av 1400-talet.

Foto Glenn Murberg 20100615

På den stora kyrkogården finns flera större gravhällar från gångna sekler, men tyvärr har tidens tand nästan utplånad inskriptionen. Men säkerligen är de över forna ägare till Röhls egendom, den största gården i socknen. Den var sätesgård i början av 1500-talet och bland ägarna kan nämnas släkterna Vinge, Kavle och Uggla. Vid en sockenstämma i Bredared i maj 1770 frågade kyrkoherden And. Palm församlingen om man inte till Guds hus borde skaffa en vacker altartavla. Den gamla är otjänlig att stå i ett heligt rum, ansåg han. Efter någon diskussion ansåg sockenmännen att de insamlade medlen för kyrkan borde räcka såväl till en altartavla som övriga nödvändiga förbättringsåtgärder. Nu fanns inom församlingen en fabrikör i bildhuggerikonsten Jonas Holmin, som tidigare varit bosatt i Västmanland med på mödernesidan härstammade från Bredared och nyligen flyttat till Borås. Han lovade skaffa en altartavla till Bredareds kyrka för 500 dr. smt. Han skulle göra färdig i Borås under sommaren. Den 14 april 1771 var altartavlan uppsatt i Bredareds kyrka och den invigdes samma dag från predikstolen. Men därmed var det inte färdigt med altartavlan. På en stämma i maj 1773 begärde sockenmännen att kyrkoherden ville ordna med ”att en prydelig målad gardin kunde med det första omkring altartavlan förfärdigas, av den som bäst förstår ett sådant arbete, varav altartavlan skulle fä ännu mer zirat och koret bliva täckare”. Kyrkoherden lovade sockenmännen att han skulle rådgöra med fabrikör Årale i Borås, som är väl förfaren i målarkonsten. Det fanns en strävan överallt inom församlingarna under 1700-talet att göra kyrkorna skönare. Kyrkokonsten blommade verkligen. Vi hade utomordentligt skickliga konstnärer och kyrkomålare. Men under 1800-talet gör sig andra stämningar märkbara. Vi får uppleva en period, där värdefulla konstskatter går förlorade när gamla medeltidskyrkor rivs och nya byggs.